Älskade Gizmo ❤
:.
Idag for vi till veterinären med Gizmo. Han har den här veckan börjat få smärtor på framför allt höger sida på bakdelen. Han har inte kunnat gå ned från sin fotölj eller från sängar utan att skrika. Och det är långa skrik det handlar om… Att resa sig upp har också gjort ont. Han har gått stelt och tack vare snön har vi sett att han har svängt med bakbenen utåt när han går. Gizmo visar inte smärta annat än att han kan bli lite ledsen och låg, men det är väldigt svårt att se om man inte känner honom. När han skar upp halsen för att han hoppade genom ett fönster var de tvugna att sätta dränage, men han visade inte alls att han hade ont. Samma sak när han skar upp en trampdyna, pappa upptäckte det inte förrns han skulle torka tassarna när de kom in från promenaden och det kom blod på handduken. Därför kan jag bara ana hur ont han har haft nu…
:.
Framme på kliniken hade inte Gizmo några problem alls att hoppa ner ur bilen, vi var ju vid ett av hans favoritställen! För trots allt han har varit med om hos vetten (och det inkluderar massor av blodprover, hudskrapningar, narkoser, öronspolning, varit inlagd, osv) älskar han att vara där. Alla dofter och mjukisdjuren i lådan i väntrummet. Alla tittar på honom och klämmer och känner och gullar. Godis har han ju fått tidigare. Det kan ju finnas katter i väntrummet också om man har tur.
:.
För att göra historien lite kortare så fick jag och Gizmo gå och springa lite i korridoren (Gizmo viftade på svansen hela tiden!) och sedan skulle Gizmo sövas inför röntgen av ryggen och länden. Det tog lång tid innan han sov, han somnade nog inte egentligen förrns efter han blivit röntgad men fortfarande låg kvar på bordet. Trots ”sömnsprutan” skrek han när han skulle rättas till på bordet…
:.
När Gizmo sedan skulle vakna upp så bara sov och sov han. Efter ett tag kom sköterskan in och sa att ”nu tjyvsover han nog!” klappade i händerna en gång och ropade Gizmo. Och upp ställde sig Gizmo helt klarvaken, eller jaa nästan i alla fall 😉 De brukar tydligen tycka att det är ganska så skönt att fortsätta sova. Fast sedan höll han på att somna stående när vi fixade med papper och allt de där. ”Åsneöron” (hängande bakåtdragna öron, han har det när han är glad och mysig men trött) hade han hela tiden, sötaste Gizmo!
:.
Röntgen visade att Gizmo har spondylos.
:.
Så här skriver SKK om spondylos:
”Spondylos (från grekiskans spondylos; kota) är en degenerativ förändring som leder till stelhet (ankylos) mellan kotkropparna i ryggraden. Spondylos är ofta lokaliserad till ländryggen eller/och halsen. Samtidigt föreligger vanligen en inflammation i de inblandade diskerna (broskskivorna mellan kotorna). Vid röntgenundersökning kan spondylos ses i form av benpålagringar mellan kotkropparna. Pålagringarna kan få sådan storlek att de helt överbryggar ett kotmellanrum.
De kliniska symtomen varierar. Ibland förekommer ryggsmärtor och rörelsebesvär. Om pålagringar trycker mot nervrötterna uppstår lokalt bortfall av känsel och rörlighet, oftast i bakre delen av kroppen. Spondylos behöver inte vara smärtsam och kan utvecklas nästan helt symtomfritt. Spondylos i övergången mellan sista ländkotan och korsbenet (L7-S1-området) förekommer bland annat vid så kallat L7-S1-syndrom (se detta).
Boxer är den ras särskilt drabbas av spondylos och som även kan få mycket omfattande förändringar, ibland längs hela ryggraden. Spondylos hos boxer kan uppkomma vid helt unga år. En bakomliggande immundefekt misstänks orsaka åtminstone vissa fall av spondylos hos boxer. En röntgenstudie av ryggen på 283 boxerhundar visade att över 70 proc. hade tecken på spondylos. Hundarna kunde indelas i två grupper: unga hundar med spondylos och osteos (en sjuklig process i ben) och äldre hundar med degenerativ spondylos. Spondylos förekommer också i många andra raser, särskilt hos blodhund, flat coated retriever, rhodesian ridgeback och s:t bernhardshund.
/…/”
:.
och så här skriver en annan sida om spondylos:
”/…/
Spondylos är en ryggförändring som orsakas av inflammation i diskernas yttre zon. Den medför pålagringar framför allt mellan och under kotkroppar, så att benbryggor bildas. Pålagringarna kan bli så stora att de helt överbygger ett kotmellanrum. Spondylosen är mest aktiv under den period då pålagringarna byggs upp. Under den tiden brukar hunden ha ont och få inflammationer i de muskler runt kotorna som är drabbade. När sedan spondylosen växt klart och stelnat brukar den inte längre orsaka så mycket smärta. Man kan säga att hunden blivit ”stelopererad”, med sämre rörlighet som följd.
Symtomen varierar men vanligast är ryggsmärtor och rörelsebesvär, oftast i den bakre delen av kroppen.
När diagnosen är ställd är det viktigt att inte hunden överbelastar de drabbade kotorna. För att undvika överbelastning bör inte hunden hoppa, springa efter bollar mm. Man bör inte heller låta den gå i trappor, leka med andra hundar eller med kamptrasor och liknande. Är man oförsiktig kan det gå så illa att spondylosen ”bryts” och då flammar muskelinflammationen upp igen, oftast tillsammans med svåra smärtor.
En bra muskulatur runt det drabbade området avlastar och stärker. Den bästa träningen för ryggen är simning. Oftast måste hunden också stå på antiinflammatorisk medicin, t ex rimadyl eller metacam, resten av livet. För att hålla ryggmuskulaturen smidig är det viktigt att hålla hunden varm och täcke rekommenderas när det är kallt ute.”
:.
och här hittade jag en bild som visar spondylos i de bakre kotorna hos en hund:
Spondylose hunde, http://www.gaerum-dyreklinik.dk/2010/12/08/spondylose-hunde/
:.
Gizmo har tyvärr ganska mycket spondylos för att endast vara 6 år.
:.
Men. Det är förmodligen inte det som orsakar hans smärta (om jag nu uppfattade veterinären rätt). Det kan vara något i en muskel. Fast precis när spondylosen och dessa bryggor mellan kotorna växer till kan det göra väldigt ont. Återbesök om 14 dagar. I 20 dagar ska han äta rimadyl (smärtstillande och antiinflammatoriskt). Vetten pratade om rehab. Vet inte om han menade för spondolys eller om det var för den förmodade muskelskadad. Men om ni läst informationen ovan så verkar det ju vara bra för hundar med spondylos att simma så det är ju bara positivt för det också. Plus att Gizmo älskar att bada. Jag tror det faktiskt är det allra bästa han vet (och då tänker jag tom på att jaga rådjur för han smiter aldrig när han får simma). Han kommer vara så lycklig! ❤
:.
Positivt är det också att hans höfter såg väldigt fina ut (vettens ord)! Jag tar det som att han har A-höfter 😉 Vad jag förstod det som så har han då inga tecken på L7S1-syndrom (se infot om SKK som jag klistrade in längre upp) som, vad jag har läst mig till, är mycket allvarligare. Spondylos är tydligen ganska vanligt hos hundar, en tredjedel av alla hundar i Sverige har förmodligen det (vettens ord igen). Oftast upptäckts det när man röntgar för annan anledning eftersom hundarna inte har ont av det.
:.
Älskade Gizmo ❤
MadeleineHäggkvist's Blogg 