Varinfektion 8 oktober, 2010

Yippie har en förmodad varinfektion i båda ögonen. När jag kom hem idag var hon lite geggig i ögonen och när jag tittade närmare såg jag att det var grönt… Därför ringde jag till Blå Stjärnan här i Skara. Tyvärr verkade de ha en något underbemannad reseption för jag fick ringa 3-4 gånger och sitta i telefonkö jättelänge. Så länge att jag la ned telefonen med högtalare på och gjorde annat så jag blev alldeles chockad när de väl svarade bara för jag hade glömt bort att den låg där och ringde.

:.

Vi fick en tid till idag och det var ju bra, men tyvärr fanns det bara akuttider kvar. Det betyder en startavgift på 1000 kr… Typiskt att de ska bli sjuka till helgen jämt! Gizmo har nog aldrig blivit sjuk mitt i veckan när det är något som han måste in för direkt, utan det har alltid varit på helgen. Och han har ju verkligen en gedigen sjukdomshistoria!

:.

Som tur är verkar hon inte ett dugg allmänpåverkad. Vi får se om det är mycket smittsamt eller inte. Håll tummarna för att det inte är det så vi kan följa med Josefine och Alvin och viltspåra imorgon! Det var riktigt länge sen jag gjorde det. Yippie har inte ens fått gå något viltspår i hela sitt liv! Och jag som ska vara viltspårsinstruktör xD Vi får se hur vallhundsnäsan fungerar. Jag ska se till att inte ha för stora förväntningar. Hon är trots allt ingen vorsteh och bara 5 månader, min lilla plutt. ❤

Spår 11 augusti, 2010

Igår prövade jag att lägga spår till Yippie. Jag var superduktig och antecknade båda spåren jag gick till henne, bland annat väder, terräng och såklart kommentar på hur spåret gick. Det var riktigt kul att sitta och tänka igenom hur det verkligen gick på båda spåren och sedan formulera det (tack för påminnelsen Josefine! <3)! Därför ska jag fortsätta med detta. Jag vill även försöka  föra över det till annan träning, but hold habits die hard*.
:.
Spåren var +/- 10 meter långa (det andra spåret var längre än det första), med en leksak i slutet, liggtiden var 15 min och jag la båda i skogen. Hon markerade nästan tydligt spårstarten men jag var tvungen att ta några steg ut mot spåret för att hon skulle börja gå. Men sedan låg hon någon meter framför mig i linan och spårade (ibland med något hög nos) ända till slutet där jag blev så glad och tjöt till nästan innan hon hittade leksaken. xD
:.
På andra spåret glömde jag vart jag hade gått in i skogen någonstans! Men det löste sig till slut i alla fall, men början gick såklart inte alls lika bra på detta spår, jag tror till och med att jag styrde in henne fel… Andra halvan av spåret (detta var definitivt längre än det förra) gick super! Den här gången väntade jag lite innan jag skrek mitt glädjeskrik så hon hann nudda leksaken, men hon hann inte plocka upp den innan tjutet av glädje kom. Jag lär mig nog att vänta lite till snart. Men hon blir glad i alla fall även om första reaktionen nog är chock! Hon lär sig nog också snart ska ni se. 😉
:.
SUPER-YIPPIE-YAY!!!
:.

*yippie-ki-yay mother fucker! xD = Die Hard heter filmen där huvudpersonen säger Yippies stamtavlenamn flertalet gånger.